Tillbaka

Levin modell 325 M2

Tillverkningsnummer:
Tillverkningsår:

Fakta ur katalogen 1968:
Gitarren har handsnidat lock. Justerbar hals. FanŽr i mitten längst halsen. Rundad greppbräda. Breda greppband. Lägesmärken även på sidan av greppbrädan. Smal behaglig hals. Påkostad högglanspolering. Skalans längd = 630 mm.
Stor orkestermodell. Lock av tonträ. Sidor och välvd botten av flammig björk. Hals av mahogny, greppbräda av jakaranda. äkta pärlemorinläggningar i huvud och greppbräda. Inläggningar runt hela gitarren. Schatterad (sunburst) i cremonabrun färg. Heltäckta singelskruvar med knappar av imiterad pärlemor. Förgyllda metalldelar. Den fasta klingande diskanten och den varma fylliga gör detta instrument till en idealisk orkestergitarr. 10 års garanti. Pris (1968): 1580:-

Jag hittade gitarren på Blocket. Det visade sig att gitarren var lagad i sargen och slarvigt lackerad. Dessutom så var den lite mer sliten än vad han uppgett. Till råga på allt så upptäcktes senare att en stämskruvsknapp var av och hade lagats provisoriskt med lim. Stämskruven lagades på så sätt att en ny axel svarvades till och gängades med M2,5 i änden. Ett hål borrades i det befintliga brottet och borrades och gängades med M2,5. Delarna skuvades ihop och förstärktes med silverlod. Sen var det bara lite småsmide kvar tills det blev bra igen.

Jag plockade isär allt och gjorde rent det och polerade upp all metall. Mikarna var DeArmond made in U.S.A. Rengjorde gitarren och polerade upp den också. Jag strängade på med D«Addario EXL 115W .011 med spunnen G.

I övrigt var den bra att spela på och lät riktigt, riktigt bra i min Fender Blues Junior. Det blir nåt att spela Rockabilly med.

Faktiskt så är det att den är så bra att den konkurerade ut Gretsch:en helt och hållet. Den slår den i alla avseenden.